OK!
Jag avskyr när förment bildade universitetsmänniskor skriver ett seminarie, ett symposie eller ett kompendie, eller när någon säger ett akvarie eller ett solarie.
Jag får utslag. Knottror.
Alla dessa ord är i grunden latin och de är s.k. ett-ord (eller t-ord, eller neutrum), vilket innebär att den obestämda artikeln är ett, inte en. Sådana ord har för det mesta samma form i singular och plural, ett hus – två hus, ett barn – två barn, men de som slutar på –eri får i plural –er och bestämd form -et, bageri, bagerier, bageriet. På samma sätt gör man med de som slutar på -ium, men där tar man först bort –um.
Eftersom de allra flesta kommer just från vetenskapsvärlden har de fått behålla sin latinska grundform, och den svenska böjningen har anpassats efter den. Därför heter det ett symposium, symposiet, symposier, symposierna; ett kompendium, kompendiet, kompendier, kompendierna. Och så vidare. Det är regelbundet. Alla behandlas lika (nästan)!
Alltså, om du är osäker, lär dig dessa 31 ord: akvarium, decennium, diarium, evangelium, folium*, gymnasium, harmonium, imperium, kalendarium, klimakterium, kollegium**, kompendium, konservatorium, kranium, kriterium, laboratorium, medium, ministerium, observatorium, podium, postludium, premium***, presidium, privilegium, seminarium, solarium, stadium, stipendium, studium, symposium, territorium, m.fl.
Det finns en stor mängd till som slutar på -ium, men de flesta är ovanliga, obsoleta (omoderna) eller är någon kemisk substans eller ett grundämne, eller en grammatisk term, men dem behöver man inte kunna.
* folium är ett undantag där aluminiumfolie, plastfolie och bara folie har erövrat en egen plats
** Obs! En kollega, flera kolleger (eller kollegor)
*** en premie är etablerat, men ett premium
Alltså: Gå gärna omkring och säg att det är ditt privilegie att få tala som du vill, men då bryter du mot min grundtes om språket: "Skriv och tala så att den som läser eller lyssnar inte uppfattar dig som okunnig, obegåvad eller obildad."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar