Dagens ord: ”menlös”

Vi närmar oss Menlösa barns dag, eller som den heter sedan år 2000, Värnlösa barns dag, eftersom ordet menlös ändrat betydelse. 

Om jag säger om någon person att den är menlös är det inte särskilt snällt. Menlös i dag betyder oförmögen och även oförarglig och intetsägande. Ingen vill bli kallad vare sig oförmögen eller intetsägande och knappast oförarglig heller. 

Menlösa barns dag infördes i kyrkan redan på 300-talet till åminnelse av de oskyldiga barn som Herodes lät döda i sin jakt på judakonungen. Dagen, den 28 december, var en helgdag i Svenska kyrkan fram till 1772, men finns ännu kvar i almanackan, men nu med namnet Värnlösa barns dag. 

I Svenskfinland kallas den ännu Menlösa barns dag och på finska Viattomien lasten päivä, på norskt bokmål enbart Barnedag på danska Børnedag och den kyrkliga benämningen på latin är Innocentum festum martyris.

Enligt SAOB är menlös ett fornsvenskt ord som betydde framför allt oskyldig, men även (om unga flickor) jungfrulig och kysk. Det kunde även betyda oskuldsfull och ofarlig, m.m.

Dagens ord: ”finaste” (absolut superlativ)

Bäste broder! Käraste syster! 

Det här sättet att använda superlativformen av adjektiv kallas absolut superlativ. Det känns igen genom att uttrycket saknar bestämd artikel och att substantiven står i obestämd form. På samma sätt kan man säga att klänningen är gjord av finaste linne. Det handlar alltså inte om den bäste brodern, den käraste systern eller det finaste linnet, utan superlativformen har förlorat sitt syfte att jämföra företeelserna; en bra bror, en bättre bror, den bästa brodern. 

Bruket har nu spridit sig från dessa ganska ovanliga och tämligen fasta former till Facebook och bloggar och vi kan nu läsa finaste du, finaste svärmor, snyggaste brorsan, etc. Alla är uttryck som inte betyder att någon är finare eller snyggare än någon annan utan är bara ett slags förstärkning när grundformen av adjektivet (fina du) inte räcker till.

Företeelsen är ny, bara något decennium gammal, och man får lätt intrycket (Bevis saknas!) att det framför allt används av unga kvinnor som skriver om nära (förstås) relationer.

Många tycker nog att det är löjligt, men som med allt annat i språket kan man välja att uppröras, ta det till sig, eller ignorera det.
Varsågod och välj! 

---

Man kan ju tillägga att det också finns något vi kallar absolut komparativ, t.ex. i uttrycken en äldre dam, min bättre hälft, en större summa pengar, etc.

Dagens ord: ”rucola”, ”senapskål”, ”sallat” och ”sallad”

Ordet rucola är inlånat från italienskan, men har av någon outgrundlig anledning försetts med ett extra c. Jag undrar varför. Inget annat språk stavar ordet med två c.

Växten heter senapskål, medan den som sallat som används i sallad kallas rucola. Hänger ni med? 

Det vetenskapliga latinska namnet på växten är Eruca vesicaria och på svenska senapskål. 

I alla tider har man ändrat namn på kött vi använder som mat. Ko är inte ko när det hamnar på tallriken utan nöt- eller ox- och gris blir fläsk. Likadant på engelska och franska, lamb/mutton, calf/veal, etc. Samma sak är det med grönsaker. Vi äter hellre en aubergine än en äggplanta. Om rucola skriver Fredrik Lindström att den ”doftar medelhav och sommar” medan senapskål ”snarare luktar gödsel eller skolmatsal i glesbygd”. Men Lindström stavar det ruccola. 

I SAOL kallas ruccola en ”variantform till rucola” och Språkrådet skriver ”Namnet på grönsaken är inlånat från italienskan, där ordet stavas rucola, d.v.s. med ett c. Stavningen med två c har uppstått i svenskan, möjligtvis för att den ger mindre tveksamheter om uttalet, och denna stavning är nu den absolut vanligaste i svenskan.” Om det nu råder tveksamheter om uttalet kan man ju tycka att det borde stavats ruckålla i stället för det osvenska -cc-. NE skriver dock ”rucola, rucolasallat, roquette, namn på bladen främst från arten senapskål.” 

Vi vägrade stava juice jos. På samma sätt kan vi vägra stava rucola ruccola. 

Så sallat och sallad. Sallat är växten, och när vi ställer den på bordet – oftast blandad med dressing och andra grejer – blir den sallad.

Dagens ord: ”skrupler”, ”skrupulös”, ”skrupelfri”

skrupler betyder samvetsbetänkligheter. En person utan skrupler är en samvetslös person. Den kan också kallas skrupelfri och är således utan betänkligheter. Detta anser vi för det mesta vara en negativ egenskap. 

Ändelsen -lös i skrupulös har ingenting med det svenska ordet lös att göra utan vi har lånat ordet från franskans scrupuleux (uttalas skrypylö). Skrupulös är motsatsen till skrupelfri, en person som är skrupulös har betänkligheter, en samvetsgrann, eftertänksam och noggrann person. En vanligen positiv egenskap. 

Ordet skrupellös ser man ibland, men det bör absolut undvikas eftersom det lätt blandas samman med skrupulös. Skrupellös är upptaget i SAOB som en synonym till skrupelfri, men ordet står inte i NEO eller SAOL. 

Orden kommer av latinets scrupulus som betyder liten sten eller bekymmer och har förekommit i svenskan sedan 1600-talet.

Dagens ord: ”eho”, ”evad”, ”ehuru", ”emedan”, ”enär” och ”ity”

Några läsare har ställt frågor om dessa ord så jag tar dem i ett svep eftersom de har en del gemensamt. Det första man ser är ju att de är ålderdomliga och knappast några vi använder dagligen. Om man inte läst Karl XII:s Bibel eller äldre psalmböcker har man kanske till och med missat de flesta. 

eho, evad, ehuru och emedan är alla fornsvenska ord. De två första är pronomen och de två andra konjunktioner. De har det gemensamt att förstavelsen e- faktiskt är det fornsvenska ordet e eller ä som betyder alltid. Ordet æ finns i isländskan med betydelsen allt, alltid.

• eho betyder vem som helst. Ex.: "Kom, jordens barn, eho du är..." (Sv.ps 548, 1937) 
• evad betyder vad än (som). Ex.: "Blott en dag, ett ögonblick i sänder, Vilken tröst, evad som kommer på!" (Sv.ps. 355, 1937) 
• ehuru betyder fastän. Ex.: "Herre Jesus Kristus, dig vare evigt lov, att du, ehuru rik, blev fattig för vår skull" (Högtidsbön, 1932) 
• emedan betyder av den orsaken att eller eftersom. Ex.: "Du svettas blod uti din nöd, Emedan dig. Guds vredes glöd Så jämmerliga plågar." (Sv.ps. 84, 1937) 

• enär betyder eftersom, men här är e- något annat, nämligen ett försvagat i och ordet enär är från 1800-talet. Ex.: "Troende att det var bränvin på flaskan, enär gårdens mejerist plägade hafva sådant stående där." (Sundsvall Tidning, 1888) 
• ity är ett adverb som bör följas av ett att och betyder av den anledningen (att) Ex.: "Det kommer jag aldrig att göra, svarade Stina, ity att jag inte är slik en nedrig skvallertacka." (A. Lyttkens, 1975) Ordet finns belagt från 1500-talet. 

Ett försök att använda samtliga dessa fina ord i en mening:

Eho som kommer och evad den medför kan jag, ehuru jag ville, emedan jag är sjuk enär jag drabbats av tyfus och ity att jag är sängliggande, inte taga emot besök.

Dagens ord: ”okay”, ”okej”

Statsminister Löfven fick rejält på tafsen av Sveriges självutnämnde ordexpert nr 1, Björn Ranelid, i dennes Facebookinlägg. Ranelid skriver: ”Statsministern Stefan Löfven har uttalat sig om våndan och oron inför att unga män som är bosatta i Sverige åker till Syrien och låter värva sig till terrorister. Han sade ordagrant på tal om denna handling: Det är inte okej.” 

Ranelid föreslår i stället att Löfven borde ha använt något av följande uttryck, det är inte acceptabelt, det är inte godtagbart, det är förkastligt, det är vettlöst, det är vidrigt det är avskyvärt.  

Så långt håller jag med Ranelid. Att använda ordet okej i det sammanhanget tyder på en brist i Löfvens vokabulär. Okej är fel stilnivå – det är alldeles för alldagligt för det allvarliga sammanhanget. Det är även för milt. 

Problemet är bara att Ranelid inte slutar där. När han väl kommit igång klagar han över problemet med att kongruensböja ett lånord som okej, men det stannar inte heller där. Han måste sen kasta sig över var och vart, slangord som avis, kolla och info, samt förstärkningsorden grymt och sjukt. Allt detta är toppat med hans egna omdömen slasktratt, papegojors språk, kloaker, den svarta sörjan, det sinnesslöa bruket, fekalier och träck, plumpt och obegåvat, m.m. 

Det är för mig fullkomligt obegripligt hur denna utomordentligt begåvade författare gång på gång kan nedlåta sig att självmant göra sig till åtlöje och en driftkucku. 

Det är något masochistiskt över det hela.

––

Ordet okay, okej, OK eller O.K. anses för övrigt eventuellt komma från engelskans all correct, allt (är) rätt, korrekt. Det har använts i svenskan sedan 1938.

Denna notis anses vara den första förekomsten av o.k. i tryckt text. Den publicerades i Boston Morning Post den 23 mars 1839 som en skämtsam förkortning av en avsiktlig felstavning, oll korrect, i stället för all correct. D.v.s. samma skämt som tyrckfel på svenska.

Dagens ord: "prenika"

Det finlandssvenska ordet prenika har plötsligt spridits på grund av ett festligt videoklipp (se nedan). 

Ordet kommer av det ryska пряник (prianik), på finska prenikka, franska prianik, italienska prjanik, ibland översatt med pepparkaka, som är ett ryskt kryddat bröd eller kaka. Det ryska ordet har med перец (perets) som betyder peppar att göra, men som här har samma betydelse som i det svenska pepparkaka, d.v.s. orientalisk krydda i allmänhet.

På finlandssvenska används ordet i betydelsen medalj, utmärkelse, ordenstecken, vilket man kan höra i videon här.

Dagens ord: "halkig"

När problem blev problematik skedde det obemärkt, när teknik blev teknologi likaså. Nu håller hal på att bli halkig. 

Vad är det för dumheter? Ska vi tillåta det? Vad är vitsen? Vem blir först med att säga ”Han är halkig som en ål!”? Vad är det som driver människor att förlänga ord?

Dagens ord: ”intervju”

Det finns bara ett enda ord i svenskan som innehåller bokstavskombinationen -rvj-, nämligen intervju – med olika avledningar och sammansättningar (intervjuer, intervjua, intervjuobjekt, etc.). (Jodå, man kan hitta på en del kul sammansättningar som korvjox, larvjägare, torvjoggare, m.fl., men där ligger skarven mellan v och j, medan intervju består av ett vanligt lånord inter och det fullkomligt obegripliga och osvenska vju.)

Det är troligen vårt språks mest misslyckade inlån från engelskan, eftersom det knappt går att uttala. Att engelsktalande klarar av att uttala det beror på att de antingen inte uttalar bokstaven R eller att det engelska r-ljudet ligger på annan plats i munnen än det svenska. 

Problemet med att uttala ordet på svenska har lett till att r-et faller bort i substantivet så att det blir intevju och att uttalet av verbet förvanskas till antingen interjua, intevjua eller till och med intejuva. 

I över 100 år har vi dragits med detta missfoster till ord. Sedan 1883 är det belagt i svenskan och det var lika outtalbart då som nu. För den som är vaneradiolyssnare är uttalet ett hälsoproblem. Blodtrycket stiger i takt med att den ena journalisten efter den andra misslyckas med att uttala det och gör sin egen tolkning. Det enda botemedlet är off-knappen. 

Så frågan är om man inte kunde tänka sig en stavningsrevoluform! 
Slå till direkt och stava det d-a ordet INTERJU! 


Ps. Alltså jag har inget problem med uttalet – men alla andra verkar ha det!

Dagens ord: "stryka", "stryk"

Verbet stryka har enligt NEO sex olika betydelser. 

1. Föra handflatan längs en yta på något. Ex.: Hon strök katten över ryggen.
2. Breda ut något tjockflytande eller smetigt. Ex.: Han strök smör på brödet; färg på väggen.
3. Släta ut tyg med ett hett strykjärn. Ex.: Hon strök sin skjorta.
4. (Ofta med partikel.) Dra ett streck med penna i anslutning till något skrivet, som markering av något. Ex.: Han strök under det viktigaste i artikeln.
5. Hala en flagga, ursprungligen som tecken på underkastelse. Även segel. Ex.: Stryka flagg.
6. Förflytta sig smygande eller dold. Ex.: En mördare strök omkring i närheten. 

Stryka är belagt sedan äldre fornsvensk tid och besläktat med grekiska streugomai med betydelsen slitas upp, försmäktar, och har gett upphov till stråk och stråke. 

Substantivet stryk är bildat av verbet stryka på samma sätt som smäll av smälla, smörj av smörja etc. och är belagt sedan slutet av 1600-talet. Ex.: Pappa fick stryk som barn. Även bildligt: MFF fick stryk av Norrköping.

Dagens ord: ”til syvende og sidst”

Inge Brændstrups bok handlar
om det magiska 7-talet.

Vi har inte så många inlånade ord eller uttryck från danskan förutom mängder av gemensamma ord förstås, så det här uttrycket är ett ganska unikt inlån. Oftast ser man det skrivet till syvende och sist, men det är nog många som inte förstår ordet syvende och inte uppfattar att det är danska. 

Ordet syvende betyder sjunde (av sju) och har i uttrycket att göra med argumentation. ”För det första anser jag”, ”för det andra”, för det tredje” … och ”til syvende og sidst …!”. Det magiska talet sju sätter så att säga en definitiv punkt för argumentationen. Syvende är upptaget i SAOL, men används endast i detta uttryck. 

Det finns egentligen inget riktigt bra svenskt alternativ till uttrycket. När allt kommer omkring, i slutändan (gäller), i grund och botten, i själva verket, är alla tänkbara alternativ. I finlandssvenskan finns sist och slutligen som jag tycker fungerar utmärkt, men det har ännu inte slagit rot i sverigesvenskan. Det är ett översättningslån från finskans loppujen lopuksi. 

Uttryck som sist och slutligen kallas pleonasm, alltså en uppradning av flera ord eller uttryck med samma betydelse som förstärker varandra.

Dagens ord: "kommer att"

Det finns något som heter modala hjälpverb. Dessa är bland annat böra, kunna, lär, må, måste, skola, torde och vilja, samt en lång rad andra. 

Dessa känns igen på att de nästan enbart förekommer med ett huvudverb i infinitiv, att det inte går att sätta infinitivmärket att efter och att de flesta av dem har oregelbunden böjning. 

Vår språkkänsla låter oss inte säga ”jag borde att resa bort” eller ”jag måste att resa bort”, medan vi däremot säger ”jag kommer att resa bort”. 

Kommer att är inget modalt hjälpverb utan ett futuralt hjälpverb. 

Många språkforskare (liksom vi andra*) noterar dock att konstruktionen med kommer utan att breder ut sig i både tal och skrift och man menar att utvecklingen går åt ett håll där kommer att närmar sig de modala verben.** 

Språklådan konstaterar återigen:
Språket fortsätter att förändras och det är lätt att konstatera att många av oss föredrar att tala våra föräldrars språk framför våra barns. Att skriva ”jag kommer resa bort” kan inte längre betraktas som felaktigt, men eftersom många tar anstöt av det kan man ju låta bli att skriva så. 

*Enligt Lars-Gunnar Andersson, var kommer utan efterföljande att ett av de vanligaste klagomålen till Språket i P1 när han medverkade i programmet.
**En nyutkommen avhandling, Modala hjälpverb i språkhistorisk belysning, av Marika Lagervall finns tillgänglig på nätet. 

Dagens ord: ”spel för galleriet”

Ordet galleri är av osäkert ursprung och betecknar idag nästan enbart en lokal för konstutställning, men det har också använts i militära sammanhang som beteckning för en täckt gång i en fästning. Denna betydelse förekommer också inom arkitektur, t.ex. Prinsens galleri i Stockholms stadshus. En gång med småbutiker har fått namnet galleria. 

Dessutom användes ordet som beteckning för den översta raden i en teatersalong, galleriet. Därav har vi fått uttrycket ett spel för galleriet, eller att spela för galleriet. 

Att spela för galleriet innebar att man vilseledde eller knep lättköpta poäng genom att vända sig till den breda massan på de enklare och billigare platserna i salongen, galleriet. 

Skalden Thomas Thorild angrep sin ”fiende” Johan Henric Kellgren genom att kalla denne ”galleriets vän, dess utkorade geni”.

Det korrekta uttrycket är således ett spel för galleriet – ingenting annat. 

Henrik Rosenkvist om grammatikens betydelse för tänkandet!

Något för våra svenska politiker?

Dagens ord: "var" och "vart"

När Språkrådet får frågan om man kan säga Vart är nyckeln? så duckar man lite och svarar att i skrift heter det Var är nyckeln?, vilket antyder att det är ok att använda vart för både befintlighet och riktning – i talspråk. 

I vissa dialekter är det, och har varit länge, helt okey att säga Vart ä han?, men det förefaller också som om bruket breder ut sig bland yngre personer, oavsett dialekt.

Så ni som retar er på detta kan nu ge upp. Slaget är förlorat. Språket förändras.

Men ändå. Svaret på var? är där (eller här), medan svaret på vart? är dit. I skriftspråk. Alltid.

I tyska skiljer man också på var och vart: Wo bist du? – Wohin gehst du? (jämför varthän), medan engelskan bara har ett ord:
Where are you? Where are you going?

Dagens ord: ”blev” och ”vart”

En läsare påtalar att han blivit påhoppad av kamrater som kritiserat honom då han sagt Så fint det här vart! 
Kamraterna har hävdat att vart är dialektalt (östgötska) och att det ska heta blev.

Det är inte helt korrekt. Visserligen är vart vanligare i vissa regioner, men det handlar om två olika verb – det ena dock lite ålderdomligt, åtminstone i vissa former.

I den välbekanta inledningen av Bibelns Genesis (Första Moseboken) står det i den senaste översättningen (Bibel 2000): 

Jorden var öde och tom, djupet täcktes av mörker och en gudsvind svepte fram över vattnet. Gud sade: ’Ljus, bli till!’ Och ljuset blev till.

Men i 1917 års Bibel står det: 

Och jorden var öde och tom, och mörker var över djupet, och Guds Ande svävade över vattnet. Och Gud sade: ’Varde ljus’; och det vart ljus.

I den modernare texten används verbet bliva, med kortformen bli, som böjs bli(va), blev, blivit, jag blir. I den äldre texten är det verbet varda, som böjs varda, vart, vorden/vordet, jag varder.
Varde i varde ljus är presens konjunktiv.

Således:

* I äldre svenska betydde arg mera ond och elak, medan man för att beteckna det vi i dag kallar arg, använde ordet vred.

Dagens ord: "Brittsommar" och "indiansommar"

SMHI lovar, enligt löpsedlarna i dag, 20 °C till helgen så det kan vara dags att bena ut de här orden.

Andra delen av Forsytesagan, The Forsyte Saga, alltså böckerna av nobelpristagaren John Galsworthy som senare blev en berömd TV-serie, kom ut 1921. Den hette Indian Summer of a Forsyte. 

Uttrycket Indian Summer kommer emellertid från USA och beskriver ett väder med klara och kyliga nätter och klara och soliga dagar, samt en dagstemperatur över det normala, som infaller från slutet av september till mitten av november, framför allt i New England i nordöstra USA.

The Old Farmer’s Almanac, USA:s motsvarighet till Bondepraktikan, skriver: 

"If All Saints' [1 november] brings out winter, St. Martin's [11 november] brings out Indian summer."

 Den säger också:

”As well as being warm, the atmosphere during Indian summer is hazy or smoky, there is no wind, the barometer is standing high, and the nights are clear and chilly.”

På vad sätt uttrycket har med USA:s ursprungsbefolkning att göra skriver väderhistorikern William Deedler om här.

Brittsommar är på liknande sätt en varm och solig period som infaller under början av oktober. Namnet kommer av den heliga Birgittas dag, brittmässan, den 7 oktober. Det finns enligt SMHI inga meteorologiska skäl eller statistiska bevis för att en period av vackert väder ofta skulle infalla kring just detta datum. Se: SMHI.

Skulle jag ha några språkliga synpunkter på dessa uttryck så är det att brittsommar är förbehållet väder i Sverige och indiansommar väder i engelsktalande länder, framför allt USA.

Brittsommar är sannolikt det yngre begreppet och belagt bara sedan 1856 då Fredrika Bremer använde det i Hertha. Indiansommar är belagt i svenskspråkig litteratur från 1847 och Indian summer på engelska sedan tidigt 1700-tal.

Dagens ord: "empati, sympati"

empati har blivit ett modeord de senaste decennierna. Det är ett nytt ord i svenskan som vi fick in från engelskan (empathy) så sent som på 1950-talet. Sedan dess har det gjort ett segertåg genom allehanda texter och är nu ideligen på var mans läppar ;) 

Det är ju inget fel i det. Det anger en ytterst tilltalande egenskap. Att vara empatisk är eftersträvansvärt. Egenskapen har av några ansetts så viktig att det framförts mer eller mindre allvarliga förslag om att empati borde vara ett skolämne.

Bakgrunden är säkert allvarlig; man menar att vissa barn saknar empati och därför behöver lära sig det. Men givet att förmågan till empati är en egenskap är det knappast realistiskt att man kan lära ut det. Våra egenskaper och förmågor har vi till stor del som ett resultat av arv och miljö, varför brist på empati knappast kan avhjälpas av lärare och läromedel. 

Nåja. 

Vi har ett annat ord, sympati, som ställer till det rent språkligt och därför behövs kanske en klargörande utläggning. 

empati betyder alltså förmåga till inlevelse i andra människors känslor och behov. Man känner empati med någon, vilket innebär att man är inkännande, att man med inlevelse förstår en annan människas känslor och behov. 

sympati betyder en känsla av varm uppskattning av någon, särskilt vederbörandes egenskaper som vänlighet, pålitlighet, hjälpsamhet. Att fatta sympati för någon. Betydelsenyanser är förståelse och solidaritet. 

Exempel:

1. Kalle kände empati med Lisa. – Kalle förstod hur Lisa kände sig och vad hon ville (och kunde därför hjälpa henne). Kalle var empatisk.
2. Kalle kände sympati för Lisa. – Kalle gillade Lisa för att hon var vänlig, pålitlig och hjälpsam. Lisa var sympatisk.

Blandar man ihop dessa ord blir det ofta att han kände empati för henne, vilket alltså är en sammanblandning av de två orden. 

empati kommer av grekiskans  ἐμπάθεια  (empatheia) med betydelsen fysisk ömhet, passion från ἐμ (en) som är en preposition och πάθεια (pathos) som betyder patos, passion, lidelse eller lidande.

sympati kommer av grekiskans  συμπάθεια  (sympatheia) med betydelsen medlidande från συμ (syn) som betyder med och πάθεια (pathos) som betyder lidande.

OBS! Notera att de grekiska orden inte betyder samma sak som de svenska gör i dag!