fredag 13 november 2015

Dagens ord: "halkig"


När problem blev problematik skedde det obemärkt, när teknik blev teknologi likaså. Nu håller hal på att bli halkig

Vad är det för dumheter? Ska vi tillåta det? Vad är vitsen? Vem blir först med att säga ”Han är halkig som en ål!”? Vad är det som driver människor att förlänga ord?

söndag 8 november 2015

Dagens ord: ”intervju”

Det finns bara ett enda ord i svenskan som innehåller bokstavskombinationen -rvj-, nämligen intervju – med olika avledningar och sammansättningar (intervjuer, intervjua, intervjuobjekt, etc.). (Jodå, man kan hitta på en del kul sammansättningar som korvjox, larvjägare, torvjoggare, m.fl., men där ligger skarven mellan v och j, medan intervju består av ett vanligt lånord inter och det fullkomligt obegripliga och osvenska vju.)

Det är troligen vårt språks mest misslyckade inlån från engelskan, eftersom det knappt går att uttala. Att engelsktalande klarar av att uttala det beror på att de antingen inte uttalar bokstaven R eller att det engelska r-ljudet ligger på annan plats i munnen än det svenska. 

Problemet med att uttala ordet på svenska har lett till att r-et faller bort i substantivet så att det blir intevju och att uttalet av verbet förvanskas till antingen interjua, intevjua eller till och med intejuva

I över 100 år har vi dragits med detta missfoster till ord. Sedan 1883 är det belagt i svenskan och det var lika outtalbart då som nu. För den som är vaneradiolyssnare är uttalet ett hälsoproblem. Blodtrycket stiger i takt med att den ena journalisten efter den andra misslyckas med att uttala det och gör sin egen tolkning. Det enda botemedlet är off-knappen. 

Så frågan är om man inte kunde tänka sig en stavningsrevoluform! 
Slå till direkt och stava det d-a ordet INTERJU! 


Ps. Alltså jag har inget problem med uttalet – men alla andra verkar ha det!

söndag 1 november 2015

Dagens ord: "stryka", "stryk"

Verbet stryka har enligt NEO sex olika betydelser. 

  1. Föra handflatan längs en yta på något. Ex.: Hon strök katten över ryggen.
  2. Breda ut något tjockflytande eller smetigt. Ex.: Han strök smör på brödet; färg på väggen.
  3. Släta ut tyg med ett hett strykjärn. Ex.: Hon strök sin skjorta.
  4. (Ofta med partikel.) Dra ett streck med penna i anslutning till något skrivet, som markering av något. Ex.: Han strök under det viktigaste i artikeln.
  5. Hala en flagga, ursprungligen som tecken på underkastelse. Även segel. Ex.: Stryka flagg.
  6. Förflytta sig smygande eller dold. Ex.: En mördare strök omkring i närheten. 

Stryka är belagt sedan äldre fornsvensk tid och besläktat med grekiska streugomai med betydelsen slitas upp, försmäktar, och har gett upphov till stråk och stråke

Substantivet stryk är bildat av verbet stryka på samma sätt som smäll av smälla, smörj av smörja etc. och är belagt sedan slutet av 1600-talet. Ex.: Pappa fick stryk som barn. Även bildligt: MFF fick stryk av Norrköping.